13. Vem betalar för den biologiska mångfalden?

Det finns markägare som vill skapa ängar, eldsjälar som kan göra jobbet och forskare som bidrar med kunskap. Men vem betalar för att arbetet ska hålla över tid?

I det här avsnittet besöker vi Vreta Kluster utanför Linköping, där forskare, lantbrukare och naturvårdare samlas för att diskutera hur biologisk mångfald kan finansieras. Janne Wester, även känd som Slåttergubben, berättar varför stöd till att anlägga en äng bara är början. Lantbrukaren Erik Vrethem visar hur kantremsor och svårbrukade ytor kan ge plats åt fler blommor, och Lotta Fabricius Kristiansen presenterar hur Flora och Faunas medborgarforskning kan bidra med kunskap om pollinatörernas mat.

Vi får också höra om biokrediter – ett sätt för företag att finansiera mätbara förbättringar för biologisk mångfald. Vad krävs för att det ska fungera, och vilka hinder finns?

På kvällen fortsätter dagen på Linköpings Naturcentrum. Där summerar Lotta projektets första fältsäsong och blickar framåt tillsammans med biologen och insektskännaren Kjell Antonsson från Entomologiska föreningen i Östergötland. Nu riktas intresset också mot småkrypen och möjligheten att framöver inventera både växter och insekter.

En dag om pengar, praktiskt naturvårdsarbete och samarbete. Och om en avgörande fråga: hur tar vi hand om en äng i hundra år när projektpengarna räcker i två?

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.