Välkomna till ett fullspäckat avsnitt av Nördarnas podd! I detta avsnitt beger vi oss långt ut i vårt solsystem för att utforska Jupiter, planeten som är så gigantisk att den rymmer alla andra planeter inuti sig. Vi pratar astronomi, spännande rymdsonder och sökandet efter förutsättningar för utomjordiskt liv. Givetvis blandar vi storslagna rymdfakta med vårt klassiska vardagsnördande, där vi avhandlar allt från 3D-skrivare till filosofiska tankar om våra matvanor.
Jupiter är den femte planeten från solen och den allra första gasjätten i vårt solsystem. Här är några av de mest svindlande fakta vi tar upp i podden:
- Massan är otroliga två och en halv gånger större än alla andra planeters sammanlagda massa.
- Jupiters diameter mäter hela 139 820 kilometer.
- Planeten består primärt av väte (90 %) och helium (10 %) och saknar en fast yta att landa på.
- Om du försökte åka dit skulle du falla handlöst genom atmosfären tills trycket och den extrema värmen förstörde rymdfarkosten.
- Ett år på Jupiter motsvarar 12 jordår, men ett dygn är extremt kort – den roterar ett varv på bara 9 timmar och 56 minuter.
- Planeten fungerar som en kosmisk "storebror" för inre solsystemet och drar med sin massiva gravitation till sig kometer, som när Shoemaker-Levy 9 kraschade in i planeten 1994.
Vi djupdyker i Jupiters allra mest kända landmärke: Den stora röda fläcken.
- Detta är en gigantisk anticyklonisk storm som har observerats ända sedan 1830-talet, och eventuellt så tidigt som år 1665.
- Trots att stormen har krympt från att mäta 40 000 km (tre jordklot) på 1800-talet, är den fortfarande gigantisk med sina dryga 16 000 kilometer.
- Vindarna i stormens ytterkant blåser i hisnande 430 km/h.
- Vi diskuterar även Jupiters enorma magnetfält – det starkaste i solsystemet – som är så kraftigt att dess "magnetsvans" sträcker sig nästan ända till Saturnus bana. Långt ner i Jupiters inre tros det finnas flytande, metalliskt väte som bidrar till detta fält.
Visste du att Jupiter har hela 115 kända månar?. Vi riktar in oss på de fyra berömda Galileiska månarna, upptäckta år 1610 av Galileo Galilei:
- Io: Solsystemets mest vulkaniskt aktiva himlakropp, som ständigt färgas i gult och orange av svavel och ibland kallas för pizzamånen. Vulkanismen drivs av enorma gravitationella tidvattenkrafter som klämmer på månen.
- Europa: Den heliga gralen för astrobiologer! Europa har en yta av is som döljer ett globalt saltvattenhav, vilket tros innehålla mer än dubbelt så mycket vatten som hela jordens hav. Det är här vi hoppas finna förutsättningar för liv.
- Ganymedes: Detta är solsystemets absolut största måne och den slår till och med planeten Merkurius i storlek. Den är också unik eftersom den har ett helt eget magnetfält.
- Callisto: Den yttersta av de fyra. En uråldrig värld vars extremt kraterfyllda yta tros ha varit nästan oförändrad i fyra miljarder år.
Ingen astronomipodd är komplett utan att hylla vår mänskliga rymdutforskning.
- Vi blickar tillbaka på rymdsonder som utforskat gasjätten, från Pioneer 10 och Voyager-sonderna, till rymdsonden Galileo (vars data levde i 58 minuter nere i planeten) och Juno.
- Vi ser med spänning fram emot början av 2030-talet då rymdsonderna Europa Clipper och JUICE beräknas anlända till Jupiters ismånar.
- I slutet av podden avhandlar vi dessutom att Patriks intresse för 3D-skrivare har vaknat till liv igen, mycket tack vare att en prepper-vän köpt sin första maskin och behövt hjälp med kalibreringen.
- David bjuder på en filosofisk fundering kring varför vi människor (nästan) aldrig äter köttätande rovdjur, utan håller oss till att äta växtätare som kor och grisar (med undantag för fisk och en och annan björn).
Har vi fler björndjurs-fans där ute? Ni lyssnare bestämmer! Skriv ”Björndjur gånger 2” i vår Facebook-grupp
